För innehållet i denna debattartikel svarar författaren personligen. Du får gärna kommentera artikeln i kommentarsfältet (längst ner).
Robin Hood är på jakt i den kommunala ekonomin. Vad betalar Norabygdarna för det ”kommunala servicepaketet” och vad kommer tillbaka i form av kommunal service? Vi granskar detta och finner …
Grundtankar och ekonomisk effekt av kommunalt utjämningsbidrag
Kramfors kommun får alltså nära 250 miljoner från staten (och några få andra rika kommuner) för att tillhandahålla en ”likvärdig” service för sina kommunmedborgare.
Lite statistik om Norabygden
1333 personer över 16 år
171 företag
Medelinkomst ca 22 000 kr/mån
Vi jämför det ekonomiska bidraget
Medborgarna i centralorten betalar in nära 350 milj kr och medborgarna i Norabygden ca 100 milj kr. Per medborgare så betalar man 58 000 kr per år i centralorten och 60 000 kr per år i Norabygden. Så Norabygdarna borde kanske få lite mer?
Vad får man för pengarna?
Är detta rimligt? Oavsett politisk färg och åsikt så borde det vara uppenbart att det finns en enorm snedfördelning av de gemensamma (kommunala) resurserna.
Därför bör Norabygden kräva utjämning!
Norabygdens framtid är idag beroende av starka idéella krafter som envetet och idogt verkar för bygdens utveckling. Viktiga segrar och framgångar har nåtts (macken, affären, noraslingan mm).
Ibland ställer de styrande i kommunen upp med små bidrag till enskilda satsningar, men som framgår av ovanstående sammanställningar så är glappet mellan Norabygdens bidrag och vad man får tillbaka ENORMT.
Till att börja med anser jag att vi ska verka för:
- 1,5 milj per år för att driva skolan med samlingssalar, produktionskök, förskola, företagshotell, servicekontor mm
- 2 milj per år för lön och övriga personalkostnader för 4 anställda (varav 2 nyanlända) vid skolan för kommunal- och myndighetsservice, föreningsservice, lokal resebyrå, mm
- Kommunalt äldreboende på Sunnebo (tillsammans med stödboende för nyanlända m fl)
- 10 tomter för ECOboende i Torrom, 20 tomter för fritidsboende, 20 ECOstugor + driftkostnadstäckning för turism och besök.
Kramfors kommun växer med Höga Kusten som varumärke. Vi bor mitt i varumärket och måste få resurser att vårda det. Nu finns vi inte ens på kartan …
NORABYGDEN 
Låt oss slipa knivarna
GillaGilla
Jag undrar lite om uppgifterna, motions- och elljusspår finns ju i Nora? Varför står det nej på kommunalt avlopp men ja på vatten? Jag bor i Nora och har både och. Sedan undrar jag varför det står att skola finns på distans men inte badhus? Badhus finns på samma ställe som skolan.
GillaGilla
Bra kommentar Anna-Maria! Vi måste hålla oss till fakta. Jag trodde inte att det fanns kommunalt vatten och avlopp i bygden (nu vet jag bättre och vi bör ju kolla hur många det gäller). Motions- och elljusspårets tillblivelse, underhåll och skötsel bekostas helt av kommunen? Det måste vi också ha koll på. Vår argumentation ska baseras på fakta – så långt det nu är möjligt.
När det gäller skolan så ska det kanske stå Nej – eftersom vi inte har någon skola längre. På barnomsorg ska det stå Ja (eftersom den finns). Blir det bättre och tydligare så?
GillaGilla
Intressanta jämförelser, men som ni säger, de måste vara riktiga o relevanta. Sporthall, elljusspår samt badhus på distans har vi ju. Politikerna i centralorten har ju säkerligen en helt annan bild o vill skjuta i sank denna typ av jämförelse. Då gäller det att ha torrt krut!
GillaGilla