Folkja

Axel Nordlöf berättar:

Folkja är en liten by som i grunden består av 5 hemman.

Byn gränsar mot Norafjärden där det finns en hamn. I övrigt gränsar Folkja till byarna: Hol 4,0 km, Skullersta 3,5 km och Grubbe 2,2 km. Förr fanns här en bandfast hage runt hela byn. Det blev nästan en mils hage. Byn är ca 530 hektar stor. I byn finns tre sjöar: Orrsjön, Gålsjön och en del av Grubbesjön. Mitt i byn går Folkjabäcken. I byn finns idag 9 åretrunthushåll.

Invånare: 1845: 41 personer. 1938: 72 personer. 1999: 19 personer.

Historia

1721
Den Ryske Tsaren Peter den Store kom under en månads tid med sin straffexpedition längs Norrlandskusten (från Gävle till Umeå). Under tre dagar härjades Nora, Högsjö, Skog och Bjärtrå. Man brände ner allt man kom åt. På denna tid fanns 5 hemman i Folkja. Samtliga blev nedbrända. De byggdes sedan upp på i stort sett samma grunder.

Karta över byn.

1795
Byns 5 bönder:
Jon Ersson E.1, Lars Larsson C.3, Jon Persson A.5, Johan Johansson D.2 och Anders Andersson B.4.

1837
Nu ägde Laga skifte rum.

1850-70
Under denna tid tillkom tre torpare i byn, varav en var Båtsman. Den förste hette Ingvars. Övriga torpare var Norberg och Törner.

Under samma tid fanns en kvinna som hette Elsa Folkja. Åkerbiten där hon bodde kallas fortfarande i nutid för ‘Elsas’. Elsa var en kraftfull kvinna som rodde med sin ko och get ut till Storön för sommarbete. Hon fiskade strömming som hon saltade in och sedan sålde längs älven. Hon var van att klara sig själv. En gång hade hon lejt en man som skulle laga hennes båt. Hon kom dit med mat och ställde sig att titta på hur han arbetade. Hon sa:’Hov ma yxa, du han na anlag’ (Ge mig yxan – du har inget anlag) – Ett uttryck som fortfarande lever kvar.

1897-1940
Sågverksepoken. Läs om Noraströms sågverk här.

1940
På 40-talet fanns ca 45 kor samt ungdjur och ett 10-tal hästar i byn. Folkja och Hol hade en gemensam tjurhållning. Man turades om att sköta om den ett år i taget. Detta höll man på med till slutet på 50-talet då semin kom.

Verksamheter förr

Genom byn går en Folkjabäcken. Den har tidigare varit en mycket viktig vattentäckt samt viktig som kraftkälla. Förr låg 5 st kvarnar, spånhyvel och linskäkt längs bäcken. Bäcken dämdes och alla malde sitt mjöl samtidigt. Detta för att utnyttja vattenflödet. Kallkällan rinner upp 200 möh.

Verksamheter i Folkja.

Marknadsplats
Stora änget var marknadsplats.

Det fanns en cirkelsåg vid Folkjas brygga (hamn).

Byn har även haft både smed och skomakare. Båda hette Norberg.

Affär
På Strömshammar fanns en affär. Tyko Östlund var den siste handlaren. Där blev det sedan madrassfabrik och snickeri. Kooperativa hade en affärsverksamhet under tiden 1930-1951. (Idag finns KL-Svets på samma plats.)

Bönhus
Under 1890 och 1960 fanns ett bönhus i byn. Axel Nordlöf berättar att han själv gick i söndagsskola där.

Småskola fanns under tiden 1911-1930.

Folkjaberget

Folkjberget är Norabygdens högsta berg, hela 281 möh med en vidunderlig utsikt! I gamla tider kallades det Tjärtunnberget, ty då fanns en ställning med en tjärtunna på för att antändas som kase i ofredstider.

Folkjaberget. Foto: Okänd.

1721 brann vårdkasarna efter hela kusten. Då varnade man för krig och ofred. 1999 på Nyårsafton kl 22.00 skulle de tändas igen, denna gång för Västernorrlands framtidstro. Folkjabergets vårdkase var naturligtvis en av de som tändes.

Vårdkasen på Folkjaberget. Foto: Okänd.

Vägbeskrivning: 
På vägen mellan Folkja och Skog, nära E4:an, finns en skogsbilväg med bom, följ skogsbilväg, c:a 1 timmes vandring. Eller följ skoterleden ifrån Klippstugan tills den möter skogsbilvägen. Ta till höger, efter c:a 300-400 m ett vägskäl, till höger. När ni kommit till en grusgrop, titta efter skoterkryss med hänvisningspil.

Fornminnen

Fornminnen i Folkja, inventerade av Lars Högberg, arkeolog på Länsmuseet 1989.




Annonser
%d bloggare gillar detta: