Frök

Byn Frök ligger ca. 3 km österut från Torrom, mot Östanö och Berghamn.

Nedan följer berättelser från en utflyttad fd. Fröksbo:

Jordbruksbygd

”Frök är som man säger en typisk jordbruksbygd som hade 12 hushåll på 1940-50 talet, plus alla gamla föräldrar som bodde på gårdarna i så kallade förmånsstugor, det var vanligt på den tiden. Som alla byar på den tiden så var det inte så många ungdomar som stannade på gårdarna utan sökte sig till städerna för arbete samt studier.”

Verksamhet

”Jag skall i korta ordalag försöka att berätta lite om byn. Man kan tro att bönder och torpare inte har någon företagsamhet utan bara tänker på sitt jordbruk, men det stämmer inte på den här byn. Jag kommer ihåg att det var många duktiga hantverkare i vår by för det klarades av alla dom göromål som uppkom.”

”Det fanns två tegelbruk (Fröks och Kallsta). Det fanns 3 stycken cirkelsågar i byn som sågade allt virke som behövdes, samt ett hyvleri för att tillverka pärlspontsvirke. Vidare fanns det en stor smedja som var flitigt använd. Det fanns en ”skäkt” som man använde för att tillverka lin. Vattenledningsrör gjorde man av stockar. Takspån tillverkade man eftersom det var det vanligaste takbeklädnaden på de tiden. Jag kan inte komma på något som inte gjordes av byfolket!”

”I byn fanns från början bara en minkfarmare, men så småningom när det uppdagades att lönsamheten var ganska god så blev det en tid hela 7 stycken som ägnade sig åt detta. Nu varade det inte lång tid eftersom det blev för många till slut och lönsamheten blev sämre.”

”Idag finns det inte så många kvar från ursprungsbefolkningen och det är en naturlig utveckling, men som tur är så har det flyttat in andra och jag tror att dom tycker att Frök är en fantastisk by att bo i med Norasundet nedanför och Kallsta rakt över samt Salteå i norr.”

Röbilen

”Det fanns en linjebil som kallades ”röbilen” den var nog den mest omtalade på den tiden. Den började sin tur i Bergdal och sedan körde den till Svanö och Kramfors. Jag tror inte det är så många som kommer ihåg den, det var en Volvolastbil med dubbelhytt och givetvis så var den röd. Den var flitigt utnyttjad av alla som skulle till doktor eller andra inrättningar efter vägen. Den var också viktig för bönderna och andra för att få sina produkter till Kramfors och affärer efter vägen som exempel potatis, ägg ,kött och andra varor. Säd till Petterssons kvarn i Rossvik var också viktigt. Inte att förglömma fisk från Berghamn och Ramstaviken som skulle till Kramfors och varor till handlarna på vägen tillbaka.”

”Den här bilen var föregångaren till SJ:s busstrafik på östbygden men som sedermera lades ner av ekonomiska skäl.”