Salom

Salom och den mindre kända byn Höven ligger vackert belägna på höjden ovanför Nora kyrka, med utsikt över Norasundet och Morgonvardsberget samt ett flertal grannbyar.

Saloms historia

Åker man vägen från kyrkan mot Salteå kan man inte undgå att lägga märke till denna by med sina långsträckta åkrar. Från Sundet och upp till skogen, c:a 700 m, sträcker sig i en jämn sluttning åkrarna på det behagligaste sätt, fint lutade mot solen.

Byn Salom. Foto: Okänd.

Man kan väl fundera över varför husen ligger så väl samlade längst upp, det blev en motbacke med all transport av grödan, en stigning på bortåt 50 m, men omtanken om odlad jord, och kanske tankar om att en gång odla ännu längre upp gjorde att byggnaderna blev lagda här. Byn är ovanligt väl arrangerad, med åkrarna väl samlade framför gårdarna och inga hinder av något slag. Den fina utsikten fick man på köpet.

Salom tillhör helt klart de äldre byarna, men hur gammal? Och hur såg byn ut i riktigt gamla tider? Det finns många funderingar, kanske mest runt de oändliga stenrösena som ligger samlade just upp emot skogskanten. När kom dessa rösen till, och varifrån är kommer de? Har jorden här uppe varit odlad en gång för länge sedan? Det tror många geologer, för det är knappast troligt att sten i sådan omfattning körts uppför backen, alltså från åkern. Örnsköld (Y-läns förste landshövding, 1761-1769) ville att varje häst under vintern skulle dra bort 100 lass sten. För att ha bevis la man då stenen här uppe i skogskanten, delvis snyggt lagd i stenmur. Hur som helst, vi hyser största respekt för dessa odlare i det förgångna.

Hövens historia

Höven betecknar den mellan Gräta och Saloms byar liggande delen av kyrkoherdebostället. Höven är sedan länge inget eget skifteslag (by). Fastigheterna i området är registrerade som Nora Prästbord x:xx. Namnet Höven tolkas av vissa forskare att betyda ”hov”, det vill säga ”hedniskt gudahus” och ”vin” som förr betydde betesmark eller äng. Höven skulle alltså i forntiden ha stått för ”betesmarken vid gudahuset”.

Vinterutsikt från Höven. Foto: Knut Åkerlund.

År 1696 skulle en pastor i Nora lämna uppgifter om byar i Nora. Om Höven sade han: ”Höfven som ingen vet varest det är beläget, ty hålles före att i forna tider prestebordet så vara kallat”.

I jordeböcker från 1600-talet framgår att Prästbordet bestod av 9 seland i Slipsta och 12 seland i Höven. Höven nr 1 hade då en areal på 31 tunnland, 8 1/2 kannland. (1 kannland = 1000 kvadratfot. 1 kvadratfot = 9 dm2) lika med knappt 16 ha.

Man kan således anta att före kristen tid, ungefär vid 1200-talet, fanns det en by mellan Gräta och Salom som hette Höven. När Nora kyrka byggdes och en kristen församling bildades skulle prästen ha ett hemman som förmansboställe invid kyrkan. Troligen inköptes då mark från bönder i bl.a. Höven och en ny fastighet bildades och kallades Prästbordet. Liksom överallt i landet blev prästbordet ett eget skifteslag (by). Därmed blev redan under tidig medeltid Höven som by utplånad.

Skriftliga källor:
”Ortnamnen i Västernorrland. Torsten Bucht.
”De Ecklesiastika boställena: Västernorrlands län. Gabriel Thulin.

Muntliga källor:
Tore Ramström i juni 2002.

Annonser
%d bloggare gillar detta: