Tankar …

Norabygden

– Från gles bygd till tät ort

Vi vill vidareutveckla vår bygd till ett levande modernt och långsiktigt hållbart lokalsamhälle i Norabygden, Västernorrland.

Vi har konkreta idéer om hur modellen skall utvecklas genom de erfarenheter som vi nått genom att bygga en samägd ”mack”. Vi är också färdiga med första etappen av vår digitala motorväg. Vår fortsatta satsning där elva föreningar, med ”macken” i spetsen, samverkar kommer att göra bygden ännu ”tätare”.

IT-lösningar med smarta appar, väl utformade fysiska arenor för möten, boende, handel, smarta transporter och service gör att vi kommer närmare varandra och världen.  Vi skapar ”aktörs-turism”. Även detta internationella utblickande arbete tar stöd i avancerad IT och gestaltas på våra kommande attraktiva arenor (såväl fysiska som virtuella).

NORABYGDEN – I HJÄRTAT AV HÖGA KUSTEN

Här i Norabygden finns unika resurser i form av enastående natur, bredband, landsbygdsentreprenörer, spetsföretag, butiker, hotell, föreningar, skolor och inte minst engagerade människor. Människor som vill kraftsamla till att utveckla ett livskraftigt landsbygdssamhälle. Ett samhälle som i alla avseenden gör det goda livet möjligt för dess innevånare, sommargäster och besökare.

Vi vänder blad och riktning. Vänder flödet jämfört med den process som Beppe Wolgers beskriver i ”Röster från Vattudalen” (1972) där n Ture i Munsvattnet säger:

”Men je hadd byggd en väg. Ongdomen fann den å finns int hänen längre. Post och handelsbod fann den å finns int hänen längre. Taxi fann den å kör barna te skolen ti mil från hänen…

Jo je hadd byggd en väg. Men när je hadd byggd min väg rann allt liv ut på den – å bort.”

Med det som vi vill åstadkomma kommer livet att rinna tillbaka.

Till vilken nytta?

Lösningen på ”Norrlandsproblemen” ligger inte i att slutgiltigt koncentrera de resterande innevånarna till några få tillväxtorter med svällande köpcentra dit alla varor fraktas från fjär och fjärran (inte när). Lösningen ligger i stället i att göra bygderna ekologiskt och ekonomiskt livsdugliga. Vi tror att detta är möjligt med den serviceteknologi som nu utvecklas och som kan användas då vi får de digitala motorvägarna att kommunicera.

Det krävs också fysiska arenor och mötesplatser. Kvalitén på dessa är också beroende av utvecklad informationsteknologi.

Utveckling i gles bygd behöver starka fästpunkter. Vi tänker oss till att börja med fyra utgångspunkter:

1 Service- och träffpunkten – som ger den service som bygdebor och besökare behöver (affär+närproducerat+turistservice+fika+utlämning+offentlig service+dusch&mat mm)

Här hoppas vi på nybygget ”Träffpunkt NORA”

2 Stödjepunkten – som stärker vår kompetens och hälsa (skola och förskola, företagsstöd, vidareutbildning, föreningsliv, provkök, dans, film, opera, gympa mm)

Här hoppas vi på att kunna återuppta verksamhet i vår fina skola, och även samverka med Nordviksskolan i dessa utmaningar.

3 Nystartpunkten – för de som behöver ett stödjande boende för en ny start i livet (äldre, unga, nysvenskar, vuxna efter behandling mm)

Här hoppas vi att verksamheten vid Sunnebo består och utvecklas.

4 Den ekonomiska basen – ett socialt bolag med gemensamt lokalt ägande.

När våra utvecklingsprojekt förstärkt dessa punkter kommer alla i bygden att någon gång och i någon mening att dra nytta av den gemensamma satsningen. Unikiteten i lösningen kommer att utmana etablerade stelnade koncentrationslösningar i samhällsbyggnaden.

Vi vill ifrågasätta och pröva etablerade föreställningar om ”det goda samhället” genom att tänka nytt och tänka själva. På allvar bestämma oss för att det inte finns någon box. (Om vi mot förmodan skulle behöva någon så är det för att härbärgera de hästar som vi ska använda i vår ”aktörs-turism”)

Horisontella kriterier för Träffpunkt NORA – ett viktigt nav för boende och besökare

Det är av central betydelse för utveckling och framtiden att arbetet med kommersiell och offentlig service sätts in i perspektivet som handlar om jämställdhet, integration, tillgänglighet och miljö.

Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter kring service bör gälla för alla medborgare oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder eller funktionshinder. Nyanlända svenskar har ofta ett stort behov av personliga kontaktytor för att kunna nyttja såväl kommersiell som offentlig service. Även äldre människor och personer med olika funktionshinder har ett stort behov av både närhet till servicefunktioner såväl som personlig service. Barnens rätt bör även vid alla nysatsningar inte glömmas bort (enl Barnkonventionen).

Ur miljösynpunkt är det av central betydelse var olika serviceinrättningar är lokaliserade. Transporter står för en stor del av utsläppen av koldioxid, så därför finns det stora miljövinster att hämta om man kan förkorta innevånarnas resvägar.

Annonser