Författare: Anna Palmbo Bergman

Äntligen kom vi fram till Gaviksfjärden! Så som veckan började var jag tveksam till att vi skulle komma hit överhuvudtaget…

Det var årets första miljöövervakningsexpedition på fartyget KBV 181 förra veckan. Läs mer om vad vi gör på våra expeditioner här. Vi skulle hinna med våra ”vanliga” 7 stationer i Bottenviken och Bottenhavet, 4 extra stationer åt SMHI, men även 20 stationer med bottenprover för att hitta små (och gravida!) vitmärlor. Vitmärlor är små kräftdjur som lever i mjuka bottnar. De är känsliga för syrebrist, särskilt ägg och embryon, så därför är arten viktig för att mäta Östersjöns biologiska hälsa.

 

 

Veckan innan expeditionen ägnades åt förberedelser och packning. Sedan följde vi med fasa väderleksrapporterna under helgen. Sydlig kuling, upp till 20 m/s i början av veckan. Nej! Det har vi inte tid med! Efter överläggningar sköt vi upp avgången från måndag till tisdag och hoppades att det värsta skulle blåsa förbi…

Det gjorde det inte.

Vi lämnade till slut Holmsund i tjutande kulingvindar och stävade norrut, 4 tappra UMF-are, 6 kustbevakare och 1 kock.

Det rullade ordentligt när vi passerade Väktaren, men sedan fick vi en bättre kurs norrut. Pga. risken för nedisning kunde vi dock inte gå med full fart, så det blev kvälls- och nattjobb när vi kom till de första stationerna i Bottenviken. Tror ingen ombord sov särskilt många timmar i den sidsjön vi sen hade på väg vidare norrut under natten…

Onsdag morgon körde vi in i den fasta isen i Luleå skärgård och mötte upp Kustbevakningens svävare från Luleå.

Med den åkte vi upp till Rånefjärden, vår nordligaste provtagningspunkt. Det var visserligen stilla och platt på isen men vindar på 10 m/s gjorde att båda vattenhämtare och provflaskor frös. Och vi med för den delen! Men efter lite improvisation fick vi alla prover och kunde återvända till moderskeppet. På väg ut till havs var det magiskt vackert med dyning och tallriksis.

Sen blev det lite väl sportigt att jobba när ingenting stod stilla… Efter ytterligare 2 provtagningar var det dags att hitta lite vitmärlor i Skellefteåbukten. Två kollegor fick jobba halva natten för att få upp de stackarna, det blir flera timmars slit för några få djur. Själv fick jag en hyfsad nattsömn, sjön hade lugnat sig betydligt, det var vi mycket tacksamma för!

Torsdagen bjöd på relativt lugnt väder. Det gick till och med att duscha utan att halka runt alltför mycket!  Vi gick genom Norra Kvarken och vidare ner i Bottenhavet, ända in på finskt vatten. Och ja, för det krävs tillstånd från Finland, och det brukar ta ett halvår att få… Det hann bli fredag innan vi kom fram till de finska provtagningspunkterna, först tog vi vitmärlor, sedan vatten. Det var kallt att sålla lera och sen inte så lätt att se om de små krypen var gravida eller inte… Det blev drygt att jobba på småtimmarna, men nu var vi äntligen i fas med schemat! Kl. 07:00 var det dags för provtagning igen… Och sen igen efter lunch…

Sen var vi äntligen framme i Gaviksfjärden på fredag kväll! Det var mörkt ute och ganska lugnt på vattnet. Vi skrapade först efter vitmärlor på 2 stationer, sedan togs vattenprover på vår vanliga punkt ungefär mitt i fjärden. Det var fortfarande plusgrader i ytvattnet, drygt 2°C, och den is som lade när det var kallt förra helgen var helt borta. Det var en svag temperaturskiktning på 35 meters djup, temperaturen ner till botten var sedan 4°C. Syrehalterna var höga ända ner till botten.

Efter provtagningen gick vi in till oljehamnen i Härnösand för natten. Det blev jobb halva natten med analyser, packning och städning. Fredag morgon gick så vi iland, jag och Nina. Killarna fortsatte sedan söderut för ytterligare 1 dygns provtagning av vitmärlor innan de klev iland i Holmsund på söndag kväll.

Sammanfattningsvis blev det en ovanlig vecka. Först hade vi vädret emot oss, och det blev ett tufft tidsschema att hinna alla provtagningar. Men vi har fått god mat, hållit humöret uppe (för det mesta!) Och mot alla odds har vi ändå genomfört det vi hade tänkt oss. Men det var faktiskt skönt att kliva iland och få komma hem och sova ikapp några timmar!

/Anna

NIK bjuder in till Spring i benen i Torromshallen. Ett tillfälle för barn upp till 7 år att leka och springa av sig och träna motoriken. Vi hjälps åt att plocka fram och städa undan. Endast barn i sällskap med vuxen.

ONSDAGAR 17.30-19.00 med start 4 oktober.

Vid frågor och kontakt ring eller sms:a:

Johanna Engström 072-233 41 02

Veronica Vallin 070-651 85 42

Välkomna!

Tipsar om den nya digitala fälthandboken: Växter och djur i Östersjön.

Kvällen bjöd på vackert väder när det var dags för stugsista i Berghamn igår, läs mer här:

https://berghamn.wordpress.com/2017/08/27/en-vacker-kvall-for-stugsista/

/Anna

 

 

Efter att ha berättat lite om vår provtagningsverksamhet (läs tidigare artikel Ett stopp i Gaviksfjärden) tänkte jag nu gå ner på djupet och berätta om hur Gaviksfjärden mår…

Den regionala miljöövervakningen i Västernorrland omfattar nio olika programområden, och ett av dessa är Programområde Kust och hav som följer upp länets miljötillstånd i havsmiljön (se mer info här). Miljöövervakning är långsiktigt återkommande undersökningar som används för att kunna följa storskaliga miljöförändringar, upptäcka miljöproblem, vara ett underlag till beslut samt för uppföljning av olika åtgärder. I Gaviksfjärden finns flera miljöövervakningsprogram som pågått under lång tid, vilket innebär att det finns så långa tidsserier att man kan göra trendanalyser för att se om har skett några miljöförändringar. Andra övervakningsprogram har inte pågått lika länge och där man inte heller göra några trendanalyser. Gaviksfjärden representerar också en relativt opåverkad havsmiljö och fungerar därför som en referenspunkt för andra kontrollprogram (tex. från industrier).

Här följer nu en genomgång och resultat av några miljöövervakningsprogram som finns i Gaviksfjärden, med fokus på de två första som jag själv jobbar med 🙂 .

Övervakning av hydrografi, kemi och plankton i havet

Övervakningen av fria vattenmassan har pågått sedan 1999, och utförs nu 10 gånger/år på 1 station i Gaviksfjärden av Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet. Temperatur och salthalt mäts på alla djup i vattenmassan med en CTD-sond som sänks ner till botten och sedan upp igen. Vattenprover tas sedan på olika djup med vattenhämtare.

Ett djupintegrerat prov tas även med en 10 m lång slang för att titta på växtplankton och klorofyll i den produktiva zonen.

Djurplankton tas med en stor håv som dras från botten och upp till ytan.

Inga förändringar i temperatur kan ses på lång sikt. Temperaturen i ytlagret (0-10m) är som varmast i juli-augusti (runt 18 °C) och kallast i februari (runt 0-1 °C). På djup större än 60m varierar inte temperaturen så mycket utan ligger runt 1-4 °C. Inte heller salthalten i ytvattnet visar någon förändring, utan ligger runt 5,0 psu i ytvattnet och runt 5.8 psu i djupvattnet. Under juni-september är vattenmassan normalt skiktad i 2 skikt. Skiktningen beror främst på temperaturskillnader, men i den nedre delen även av salthaltsskillnader. På hösten bryts skiktningen, svagare skiktningar på djupare vatten kan finnas kvar och beror då främst på skillnader i salthalt.

En rad förändringar i vattenmassan har skett sedan 1999. Syrehalterna i djupvattnet har sakta minskat, medan halterna av totalfosfor och vinterhalterna av fosfat har ökat. Halterna av kväve är däremot oförändrade, både oorganiska halter och totala halter. Dessa förändringar kan även ses på utsjöstationerna i Bottenhavet.

 

 

Både kväve och fosfor påverkas av omgivande landområden, punktutsläpp och atmosfär, men även i hög grad av interna processer. Vid syrebrist kan fosfor som är bundet i bottnarna frigöras. Lokal belastning av näringsämnen från tex. enkilda avlopp kan också bidra. Men orsaken till förändringarna i Gaviksfjärden behöver ses i stor skala, där utbytet med vattnet i Bottenhavet har stor inverkan. Gaviksfjärden har en liten tillrinning från vattendrag och påverkas med sin djupa och exponerade mynning mycket av kontakten med öppna havet. Bottenhavet påverkas i sin tur av Egentliga Östersjöns mellanskikt som bidrar med syrefattigt och fosforrikt vatten till djupvattnet i Bottenhavet.

Ökningen av fosfor och oförändrade/eller minskande kvävehalter har medfört att den viktiga kvoten mellan kväve och fosfor har minskat. Kväve har fått en större roll som begränsande ämne för växtplanktonens tillväxt, vilket kan leda till en ökad tendens för blomningar av cyanobakterier (kallas också av tradition blågröna alger), som kan tillgodose sitt kvävebehov genom att fixera kväve från luften istället.

Sommarvärdena visar att halterna för klorofyll-a har ökat i Gaviksfjärden under perioden 1999 till 2016, vilket indikerar att produktionen av växtplankton har ökat. Provtagning av växtplankton har dock bara pågått sedan 2007 så ingen trendanalys har gjorts ännu. Växtplanktonen uppvisar en förväntad variation över året, med en vårblommningstopp i slutet av april till början av juni och sedan lägre halter. Ibland blir det också en höstblomning.

Övervakning av mjukbottenfauna i kust och hav

Övervakningen av bottenfauna har pågått sedan 1995 och utförs av Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet. Varje år i maj-juni provtas 10 kuststationer i Gaviksfjärden samt 10 utsjöstationer i öppna havet utanför Gaviksfjärden. Det tas ett bottenhugg som sållas och konserveras ombord på fartyget, dessa artbestäms och analyseras sedan med avseende på arter och biomassa inne på laboratoriet.

Under provtagningsperioden har stora förändringar skett i mjukbottenfaunasamhället i Gaviksfjärden. År 2000 började totala antalet djur att minska från 4000-6000 individer/m2 till mindre än 1000 individer/år. Endast en mindre ökning har skett efter det. Samma minskning ses i utsjöområdet. Den kraftiga minskningen beror till stor del på populationskraschen av vitmärla (Monoporeia affinis) i Bottniska viken. Troligen beror kraschen på svält. Kring år 2000 var tillrinningen från älvarna stor, och tillförseln av kol från land försämrade ljusklimatet för växtplankton, vilket minskade födotillgången för bottenfaunan. Vitmärlorna drabbades även av parasiter. En annan stor förändring sedan sekelskiftet är etableringen av den främmande havsborstmasken (Marenzelleria). Den påträffades första gången 1996 i Gaviksfjärden och har stadigt ökat och är nu den vanligaste arten. Även östersjömusslan (Macoma baltica) har ökat.

Beståndsövervakning av kustfisk

Provfiske har bedrivits varje år i Gaviksfjärden sedan 2004, det sker 1 gång/år av Länsstyrelsen Västernorrland på 45 stationer med Nordiska översiktsnät. Syftet är att följa beståndsutvecklingen av främst varmvattenarter av fisk. Av antalet fångade individer dominerar storspigg, följt av mört, strömming, abborre och sik. Storspiggen har expanderat kraftigt, medan abborren har minskat. Denna trend kan dock ha minskat under senare år.

Övervakning av miljögifter i kustfisk

Övervakning av miljögifter i strömming har pågått sedan 2007, och sker 1 gång per år samordnat med provfisket. Ett stort antal ämnen analyseras i strömming; DDT, PCB, kvicksilver, bly, kadmium, zink, krom, nickel, hexaklorcyklohexan, hexaklorbensen, bromerade flamskyddsmedel, dioxiner och perflourerande ämnen. Övervakningen och analysera utförs av Naturhistoriska riksmuseet.

I många fall är halterna av ovanstående ämnen jämförbara med andra områden längs Norrlandskusten, men flera kustområden i södra-mellersta Bottenhavet har dock oväntat höga halter av vissa miljögifter. Halterna av kadmium, hexaklorbensen och dioxiner i strömming är höga i Gaviksfjärden jämfört med andra undersökta kustområden i landet. Halterna av kvicksilver är dock lägre.

Övervakning av vegetationsklädda bottnar

I Gaviksfjärden och utanförliggande kustvatten bedrivs sedan 2007 miljöövervakning av makrovegetation. Det är 7-8 lokaler som undersökts 1 gång/år med dykinventering. Brunalger har den största täckningsgraden, sedan är grönalger vanligast i de övre 3-4 metrarna, medan rödalger är vanligast i intervallet 7,5-11,5m.

 

Tack för visat intresse!

/Anna Palmbo Bergman

 

Välkommen till dans på bryggan i Berghamn! Mer info finns här.