Älgjakten i Gaviksskatan

Möte med älgjägaren Mattias Nordlöf med sin stolthet och jaktkamrat gråhundstiken Selma. Dom är Norabygdsbor, närmare bestämt Skallstabor.

Jag träffade Mattias i Gaviksskatan dagarna före starten av oktoberjakten.  Mattias kom körande längs Gaviksvägen i span efter älg strax före skymningstid vid Gaviksskalet. Rödblommig och full av iver tog han sig ändå tid för en pratstund. Här satt stoltheten men inte minst trygghet för lyckad jakt med i bilen. Hans säkraste jaktkompis gråhundstiken Selma, som omgående blev en central punkt i samtalet.

Mattias tycker också att älgjakten ger honom mer än enbart spänning och jaktiver. Bättre hälsa och inte minst mycket bättre kondition är också något som följer med jakten. Som han säger:  Det är brant här i Gavik och man måste upp och ner i bergen när Selma skäller älg. Ibland blir det flera vändor upp och ner för branterna. – Det tar på hullet säger Mattias och nyper sig i ett litet veck runt magen och ler med hela ansiktet.
Mattias berättar om den stora utveckling av kronhjortsbeståndet som uppkommit i Gaviksnejden. Det finns tre fyra grupper av hjortar som tränger ut älgbeståndet i området berättar han. Kronhjorten är ett nytt klövvilt i trakterna som har sitt ursprung här från ett hägn som raserats av idealister för några år sedan.

– Hur har jakten gått i år Mattias? frågar jag

– Jättebra. Mitt jaktlag, Skallsta, har skjutit fem älgar efter min hund. Vi har åtta på licens. För egen del har det tyvärr inte blivit något skjutet ännu i år. Lite synd tycker han, men huvudsaken är att Selma är duktig i skogen.

– Hur stort jaktlag är ni?

– Vi är 15- 16 personer på 1 800 ha. 14 passkyttar och två hundförare med hundar.  Det är ungefär lika stort område som Mädans jaktlag har men dom är bara fyra i laget.

– Har du lagt märke till några förändringar vad gäller jakt, viltet eller annat sedan det börjar bli mera rörelse i Gaviksbyn de senaste åren? Alla nya stugägare som även finns i skogen för bärplockning och annat, ökad trafik till nybyggen med tunga fordon på de smala vägarna i området eller annat?

– Nej. Det kan jag inte påstå. Det fungerar nog ungefär som tidigare med älgjakten. Innan älgjakten finns det många svampplockare i skogarna men det har inte varit några problem.

– Du är en äkta Norrbygdsbo här i Nora eller hur?

– Ja, jag är en riktig kvarstannare, svarar Mattias.  Jag har vuxit upp här i bygden och valt att blir kvar här och jag är nöjd med det.

– Du Mattias Hur flitig är din hund då?

– Selma är fantastiskt uthållig och duktig. I dag har hon säkert sprungit två mil och hon har haft ståndskall på tre älgar. Vid föregående jaktdag ställde hon en stor-tjur, men den blev inte skjuten . Lika bra det. Dom stora tjurarna ska man vara rädd om för att det ska bli stabilitet i älgbeståndet. Älgkorna vill gärna umgås sina stora kavaljerer i samband med brunstperioden och säkra friska och starka avkommor.

– Det där med hund Mattias – är Selma din första hund?

– Nej. Min andra, men hon är verkligen en bra hund. Snopen blev jag när hon fyra månader gamma började skälla för älgar.

– Jaktprover och hundutställningar med hunden?

– Nej. Jag är nöjd med min hund och har inget intresse av att tävla med henne.

– Valpar på g?

– Inte ännu men skulle gärna vilja ta en valpkull efter henne så småning,om.

Skytteträning

– Inskjutning av bössan och skytteträning, hur mycket tid lägger du på det innan jakten?

– Den delen av jakten är väldigt viktigt. Man ska vara väl förberedd innan man ger sig ut med vapen i skogen. Det är ett mycket stort ansvar att skjuta med skarp ammunition. Det är idag jättedyrt med träningsammunitionen säger Mattias. Men det går inte att pruta på skytteträning för det. 50 träningsskott kostar upp mot 1000:- och den ammunition man använder i jakten får man betala lika mycket för, men då endast 20 patroner per paket.

– Är du specialist på något som nyinflyttade i trakten skulle bli glad av att få veta om dig?

– Nej det kan jag inte påstå om mig själv. Du vet, jag är utbildad slaktare och har jobbat nu i många år med det yrket. Bra kunskap att ha i samband med jakten förstås.  Ja, det skulle kanske vara att jag har lång erfarenhet av att köra grävmaskiner, traktorer och andra tunga maskiner. Det är ju faktiskt värdefullt.

Norabygdens framtid?

– Jag tycker det ser mörkt ut faktiskt. De flesta i min generation har flyttat ut och kommer inte tillbaka, tyvärr. Den äldre befolkningen finns kvar här och våra ungdomar flyttar till städerna.

Jag ställer frågan om hur han ser på nya affären i Nora som snart är klar och med macken, två bra satsningar eller hur?  Mattis svarar att han hoppas att det ska gå bra. Men om befolkningen i bygden inte stannar blir det tungt. Det måste bli en förändring då det gäller den saken faktiskt.

– Trist också med att de flesta bönder lägger ner sin verksamhet tycker jag.

Jag undrar över detta med bostäder här i trakten. – finns det mycket som står tomt eller köar man för att få chans att flytta hit? – Enligt Mattias finns det många gamla hus som står tomma men de kostar att ställa i ordning husen och Kramfors kommun torde knappas satsa på nybyggen här i trakten säger Mattias.

– Har du några råd till oss andra som inte själva jagar men vistas i naturen eller på vägarna runt Noratrakterna under jakten?

Här är Mattias mycket tydlig. – Tänk på att ha färggranna kläder i skogen under jakttiden och ta reda på om jakten är i gång innan ni går ut. Det är oroligt i skogen under jakten och tänk på att viltet då rör sig över vägarna. Det är naturligt att vi jägare tar ansvar och är försiktiga, men olyckor kan hända. Alla bör tänka på att ta ansvar för att inte det ska bli missförstånd och misstag.

Fem snabba till Mattias:

• Bob Dylan eller Krister Sjögren? – Bob Dylan
• Tessla eller Lamborghin – Lamborgingi
• Högakusten leden eller E4:an – E4:an
• Viktoria eller Michelle Obama. – Viktoria
• Badbyxor eller paraply?- Badbyxor.

Kristina E Sundbaum, Gavik